Cellgiftsbehandlingarna återupptas!

Jag har gått och planerat för ett speciellt inlägg hela dagen idag och så har jag datakrångel igen och lyckas inte använda de bilder jag behövde...

Därför skriver jag bara lite snabbt för att äntligen ge er lite positiva besked för Mamma.  Idag var hon in till sjukhuset för att ta prover och bilirubinet hade sjunkit rejält och levervärderna var mycket bättre.  Detta innebär alltså att hon ska få fortsätta sina cellgiftsbehandlingar efter 6-7 veckors uppehåll.  Behandlingarna är ju tuffa i sig, men det känns ändå skönt att någonting kommer att göras för att hämma den där jäkla tumören.

Hemma vid stugan är det mycket på gång...  Vi håller på att avverka träd och har under dagen fått mer och mer av en sjöutsikt - underbart!  När avvekningen är gjord ska det byggas en väg upp till stugan.  Det ska bli skönt att inte behöva bära alla tunga möbler och lådor uppför den lilla branta skogsstigen.  Fast å andra sidan är vi så otåliga, så när vägen väl blir klar så är nog det mesta uppburet redan! ;)

For my Husband Danny...

För första gången blir mitt inlägg på engelska...  Idag firar jag och Danny vår 13 åriga bröllopsdag - på olika sidor av Atlanten - men närmare än någonsin...



My Love, My Husband and My Very Best Friend,

Happy THIRTEEN years!!!  Haha - who would have known, thirteen years ago... dressed in jeans, hair in a pony tail and no wedding rings in that little office at the City Hall?!  Actually that day I had no doubts.  It may have been spontaneous but it had no less meaning...

As any couple we've had our ups and downs and thank goodness we both know the importance of a simple "I'm sorry"... ;)

I still find you extremely handsome and looking into your eyes just warms my heart, but even more so I love the person that you are... honest, caring and confident.

The last year sure has tested our vows. "For better or worse" has never been so tangible as in the fight my mother is going through and the need for me to be here in Sweden with her.  There was never a question in your mind that I had to leave for extended periods of time and for you to adjust your schedule in order to take care of the kids the best way.  There are no words that can express my gratitude for this and I feel like we have grown even closer in these emotional times.

I loved our time on Skype this morning and I must admit that I'm a bit jealous of the calm morning ritual you and the kids seem to have.  Why is it that I run around in circles trying to get everything done?!  ;)  Those kids are very lucky to have you - and by the way, so am I!!!

~ Älskar dig!

Livet i Norrland...

Jag håller på att bli alldeles galen på internetservicen!!! ... eller bristen på internetservice ska jag väl säga... Nu har jag försökt att söka efter något bättre, men hur fasen gör man det när all info är på websidor som nuvarande servicen tar flera minuter att ladda ner - arrrggghhh!

Jag har försökt att skriva flera inlägg den senaste veckan, men har inte lyckats ladda upp dem. Kanske för att jag har velat lägga till några foton? Och då har datorn flippat ur direkt och kickat av mig från internet. Sånt är livet i ute i skogen i norrlands inland! ; / Jaja, jag testar väl igen - utan foton så får vi se hur det går...

Mamma var på sjukhuset torsdag och fredag för hennes operation. Läkarna lyckades utföra vad de hade hoppats och placerade ett plaströr inuti en tidigare inopererad stänt som öppnar upp flödet i en gallgång. De bytte även ut hennes galldrän så nu hoppas vi på sänkta bilirubinvärden så att hon kan fortsätta med cellgiftsbehandlingarna den här veckan. Mamma är så lycklig och lättad över att detta funkade den här gången och fick förnyade krafter att kämpa vidare. Var hon än låg så kände sköterskorna igen hennes "kämparfilt" som vi gav henne i höstas med bild av alla tre barnen med mormor. (Här får ni tänka er att jag har en bild... ;P)

Igår åkte vi 10 mil till Ytterhogdal för att byta till sommardäck på bilen, då vi hade dem hemma hos Momma och Moffen. Tre av däcken var bra, men ett fjärde fick vi köpa av en mekaniker för 100 kr (!) och sedan bytte han alla åt oss för 150 kr (!!!) - En fördel med att bo i norrlands inland... Det är ju typ $20!!! Han fick 50 kr i dricks. :)
JÄKLAR - nu kickade internetservicen av mig igen... Den här gången ska jag kopiera allt och spara det i alla fall så får vi se om ni får läsa det någon gång...

I vilket fall så fick vi ett par härliga dagar med Momma och Moffen med riktigt varmt väder så vi kunde vara ute och plantera blommor. (här hade jag andra fina bilder...)

Näe, nu tänker jag inte skriva mycket mer - det blev bara en liten uppdatering. Om det är någon med rekommendationer för ett vältäckande mobilt internet så tar jag gärna emot tips.

Jag är på plats, jag är jetlaggad och jag är fullbokad...

Resan till Sverige gick bra.  Det kändes riktigt lyxigt att få åka alldeles själv och inte bry sig om någon annan.  Nästa gång är det jag och barnen som åker och även om de reser bra så blir det ju lite extra stressigt attt hålla koll på allt och alla.  Jag möttes upp som vanligt på Arlanda av Mammas kusin, Bibi.  Det spelar ingen roll hur lite tid jag har mellan flygen, så kommer hon dit för att krama om och hälsa välkommen!  Det är verkligen så gulligt och det skulle inte kännas detsamma om hon inte satt där på bänken till vänster om utgången. ;)

Efter en sista timmas flyg till Östersund fick jag äntligen träffa min älskade Mamma!  Hon stod där med sitt stora leende - gul i ansiktet och ögonvitorna och med en stor mörklila blåtira över ena ögat från ett brustet blodkärl - och är ändå den finaste jag vet!  Stress och oro bara rinner ur mig när jag kramar hennes trygga famn... allt kommer att bli bra...

Vi åkte till hennes nya stuga och den är verkligen lika fantastisk som hon har förklarat!  Visst är det fortfarande mycket som behöver fixas, men läget, omgivningen och känslan av stugan är precis vad hon har önskat.

Helgen har sedan bara rullat på med spackling, slipning och målning... inlösning av lampor, brandsläckare och borrmaskin på auktion... hängning av tavlor och trossar... en liten tur på en loppmarknad... märkning av träd som ska fällas... hämtning av möbler och husgeråd ur förvaring... och hela tiden försöka hinna före Mamma när hon tänker lyfta något eller klättra på stolar och stegar!

I morgon åker vi till Sundsvall för att gå på IKEA och inhandla lite mer nödvändigheter och kanske en och annan onödvändighet.  :)

Kram!

Sverigeresan närmar sig...

Packar, packar, packar... I morgon bär det av!
Farmor och Farfar hade barnen i eftermiddag så jag lyckades ta mig iväg på gymmet en välbehövd sväng.  Det blev 5 km på löparbandet och en halvtimma av helkroppsövningar blandat med styrka såsom hopprep, burpees med hantlar, kasta tung medicinboll mot väggen, armhävningar med jack-knives på boll och situps på boll.  Avslutade med stretching och mår nu toppen! :)

Nu är det dags att laga middag och sedan packa det sista.  Vi hörs igen i Sverige!  Aaaaaahhhhhh - can't wait!!!

Kram!

Fantastiskt stöd...

Aaahhh - alla barnen på respektive skolor och jag har ett par timmar för mig själv! :)

I morse var sista morgonträningen innan jag åker till Sverige.  Det känns skönt att kunna stänga av mitt 04:20 alarm på telefonen...  Mina klienter har jobbat otroligt bra sådär tidigt på morgonen och i morse var det extra bonus att det var 19 grader varmt vid 5-tiden!  Under tidigare träningar har vi värmt upp ute med bara någon ynka plussgrad.

Annars har dagarna bara rullat iväg med tvätt och städning och shopping och mental packning av resväskan.  Den riktiga packningen får bli i morgon.  Det är svårt att packa för snöig vårvinter när vi har haft 25-30 grader den senaste veckan...  Igår var det upphandling av schampo, toapapper och mat - sånt som Danny bad mig att köpa så att han inte skulle behöva åka och handla på en gång.  Funderade sedan om han någonsin har handlat upp åt mig innan hans resor? ;)  Fast jag gör det gärna - och då har jag större chans att påverka vad som finns i kylskåpet den första tiden...

Danny kommer att vara ledig / jobba hemifrån på måndagar och fredagar och de andra dagarna hjälper Farmor, Farfar, Uncle Bill och Aunt Nikki till med hämtningar och skjutsningar.  Det är skönt att veta att vi har sånt otroligt stöd här.

Att kunna åka såhär på en månad skulle ju aldrig ha funkat om vi fortfarande bodde i Californien.  Faschinerande hur livet funkar ibland... ;)

Kram!

En befriande vårpromenad!

Tre dagar kvar av barnens påsklov och jag är så redo för dem att gå tillbaka till skolan!  Idag höll jag på att bli alldeles tokig på deras brottandes, gnällandes och allmänt bråkande.  Är det inte den ena så är det den andra och mest av allt så blir jag så trött på att höra min egen röst då jag tillrättavisar dem...

Till slut var det bara att ta på sig kläderna och gå ut och gå.  Tre timmar senare när vi kom hem igen så insåg jag hur riktigt välbehövligt det var!  Tänk att ute i skogen var barnen så uppmuntrande och hjälpsamma med varandra att man nästan kunde tro att det tycker om varann... kan det vara möjligt?
Här får ni följa med på lite av vad vi upplevde idag...

Ett träd vi gick förbi som hade klungor av hundratals
larver.  En av favoriterna hos pojkarna.  Jag antar att det
blir mycket fjärilar i år...

Vår lilla skogsväg med lianer som man kan hänga i.

Barnen turades om att gunga varandra.  Efter gungandet hittade vi en
liten död skogsmus som vi hade begravning för.  Jag frågade om det var någon
som ville säga något?  Jag! sa Porter och fortsatte... "what was it that killed you,
little mouse?"

Vidare på promenaden sniffade Zoe upp en orm!  Jag är inte så van att se
ormar ute i det fria.  Men den låg stilla medan vi gick förbi och visar sig
inte vara någon farlig orm när vi har kollat på internet efteråt.

Vattenlek down by the river side...

Mina underbara ÄNGLAR!!!
(sagt med lätt ironi i rösten...)

:)... och tänk att jag älskar dem så!!!

På tillbakavägen blev det mer lek med larver.

Kram!