Nyttovåfflor

Min familj får nog prova många underliga maträtter som de inte riktigt har bett om...
Jag har så svårt att bara stå och laga vanlig husmanskost när jag vet att om man lägger till lite här och tar bort lite där så kan ju maten bli så mycket nyttigare!  För det mesta brukar det bli bra - Ibland inte alls!  Men idag tycker jag att det blev riktigt lyckat!!!
Dagens recept kom mest till som en nödlösning, då alla ingredienser som jag tänkt använda tog slut eftersom! Haha

Våfflor med Havregryn och Keso:

1 1/2 dl Havregryn
1/2  dl Havrekärnor
(mixa dessa 2 i food processor så de blir halvmjöliga)
2 dl Bovetemjöl (glutenfritt)
2 tsk Bakpulver
1/2 tsk Salt (å lite till...)
1/2 dl Chiafrön
2 dl Keso
2 Ägg
3 1/2 dl Mjölk
100 g smält Smör

Jag mixade med stavmixer så att keson också skulle separeras lite mer.

Resultatet blev jättegoda, frasiga våfflor med lätt tuggmotstånd, färre kalorier, extra fibrer, extra mineraler, extra protein och nästan halverad mängd stärkelse.  Serverade med grädde och hemlagad hallonsylt.  MUMS!

Slask och teknikproblem - men 10 km blev det!!! :)

Jag börjar känna mig stark igen!

Idag sprang jag drygt 10 km och det känns så himla skönt.  Jag vet inte när jag sprang så långt sist.  Vi kör ju mycket intervaller under våra träningar med Power Works, men det blir sällan som jag ger mig ut och springer långt.
Jag har laddat ner en träningsapp på min iPhone och börjar uppskatta alla uppdateringar som jag sett från mina vänner på Facebook från RunKeeper, Nike och andra appar.  Jag har inte min länkad till F.B. men jag förstår meningen med det.  Ju mer man ser sina vänner träna, ju mer motiverad kan man bli!  Då jag precis har laddat ner denna så har jag hittills bara en vän som jag följer - men han är den av mina vänner som jag tror tränar allra mest!  Så tävlingslysten som jag är så känner jag ju nu pressen, när jag får uppdateringar om hur de jag följer har tränat...  Jag kan verkligen rekommendera att ladda ner en app, både för din egen träning, men framför allt om man är några stycken som behöver peppning av varandra.

Igår träffade jag en annan vän som hade varit ute och sprungit en 10 km runda, så när jag gav mig av på min löparrunda idag, så började hornen sakta växa fram...  "Kan hon så kan jag..."  Haha - jag kan inte hjälpa det!

Det var mycket tyngre att springa idag jämfört med i tisdags.  Det var slaskigt och fötterna gled undan.  Det påminner lite om att springa i sand.  Hälsenorna gjorde sig påminda och jag fick tänka på min man, Danny's mantra... 'Oberoende av hur du mår när du tränar (bra eller dåligt), så kommer det att ändras ju längre man håller på.'  Vilket kanske kan vara upplyftande när man inte mår 100.  Å när man mår toppen får man väl passa på att njuta av det den stunden!  :)  När jag kom fram till vår infart så insåg jag att jag endast sprungit 8.6 km...  "Näe, har jag tänkt 10 så ska jag springa 10..."  Så jag fortsatte några kvarter till!  Medan jag sprang fipplade jag lite med volymen på telefonen och åter hemma inser jag att min app hade stannat på 9.8km, då jag tydligen hade försökt Facetime:a Din Sko?!?  Haha - jag och teknik!  Jag kunde ju se på kartan att den hade lagt av en bra bit från huset, så mina 10 km var ju avklarade - men jag övervägde att springa 200 m till bara för att.  Det irriterade mig att inte få se hela sträckan på appen. ;)  Jaja, det får bli nästa gång!

Dagens rester

Idag blev det vegetariskt till lunch. Om jag får säga det när jag har ägg i rätten?  Jag är inte så bra på sånt här än, karnivor som jag är...  😜

Gott är det i alla fall. Och viktigast av allt är att barnen åt det igår kväll. 

Nudlar som jag wokade med morötter, lök, vitlök, salladskål och ägg i kokosolja och sesamolja. Örtsalt, juicen från en lime och lite soja sedan avokado och hackade mandlar på det och det är klart! 👍

Running on ice... with the right equipment

It is such a beautiful day!!!  A little too warm for this time of year, since we still want our winter, but great conditions to be outside enjoying the day.
I just came back from a mid day run.  The roads are covered in ice and sleet and spikes are a necessity.

I use strap-on spikes which work pretty well, but I can see the advantage to actually having icebugs or other types of spiked shoes.

I had a really great run and actually was thinking as I ran, that I enjoy this just as much as running along the boardwalk in Huntington Beach!  Totally different experiences, but just as appreciated.  There I had the sun, the warmth, the ocean and fun people.  Here I have the fresh air, the beauty, the trails that lead through both neighborhoods and woods and the tranquility.  In HB I would get cheered on by people I met...  "You go girl!"... "Looking good!"...  Here I got stopped a couple of times by older gentlemen that were wondering what kind of spikes I wore that allowed me to run on the ice!  Hahaha!   :D

Now, time for my standard go-to lunch when I can't think of anything else to cook...

Scrambled eggs with spinach cooked in coconut oil - Why you ask?  BECAUSE - I say! (push link)
Black beans seasoned with turmeric - Why you ask?  BECAUSE - I say! (push link)
Served with Avocado, home made crackers and chili paste.
Yummy!

Neighborly Shoveling Competition...

Ahhhh... FINALLY some more snow!!! :)
Last night we had a great snowfall and it has continued the whole day.  It might seem crazy to most of you, but most people here in the north of Sweden are super excited about it!  It is the end of February and there is supposed to be winter here - people that choose to live this far north enjoy it and all the activities that are available during the winter season.

I spent a great deal of time shoveling in front of the house this morning.  For those of you who know of neighborly competitiveness when it comes to having the nicest lawn have not seen the art of shoveling yet!!!  We have neighbors on each side of us, who have perfected this very significant task and there's some MAJOR pressure on us...  ;)

Of course, we are already behind when it comes to the equipment.  A nice shovel will put you back around $100 - $200!  (for a SHOVEL?!?)  Since we're renting we have not invested in a *xx@%## shovel, but are stubbornly using the one left behind by our landlord.  It works... it just takes a lot longer...

For those of you who don't know - there are a few things to consider for the right shoveling etiquette when you live in a row of houses, like we do...

• If your neighbors have shoveled - you'd better get out there and do it too.  It's common courtesy, so we can drive by each other's houses.  
  
  
  
   
• You should always shovel a little bit over on your neighbor's side...  Just to show that you're a friendly neighbor that doesn't just draw the line right at your property.  Not much... just a few inches...  
  
   
• When you've shoveled your whole area, and it looks to most people like you're done... is when the REAL job begins...  Straightening the snowbank!  This may be specific to our row of houses, but we don't want to stick out like a sore thumb!  ;)  This is where you take a smaller shovel and throw the bottom debris up to the top of the snowbank.
  
    

Then you go inside, drink a cup of tea and enjoy your exquisite work from the comfort of your home, before it's time to go out and do it again a couple of hours later...

Oh, and a side-note for women... waterproof mascara is preferred...   ; /

Härligt äcklig avloppsrengörning...

Då huset vi hyr för närvarande ska säljas och jag håller på att städa... igen... så tänkte jag dela med mig av ett supertips om hur man rengör äckliga avlagringar - och fräschar upp - avlopp.  Det är lite sådär härligt äckligt att göra och det blir rent efteråt!  :)  I USA använde jag mig av baking soda (bikarbonat) men nu hade jag bara bakpulver och det gick lika bra det.  Man häller på bikarbonat så det täcker rätt bra och häller sedan på vinäger och låter det bubbla.  Nu behöver man ju inte ta den finaste vita balsamvinägern  - som också var det enda jag hade - utan ska det endast användas för rengörning så går vilken billig vinäger som helst bra!  Sedan häller man på kokande hett vatten i massor för att spola bort allt.  Jag hoppas och tror att det är balsamvinägret som gjorde bubblorna alldeles gula... Yuck!  Men fint blev det!

Så mycket bättre man kan må!

Det är fantastiskt hur mycket ens humör och kroppsuppfattning kan ändras av bara ett par träningstillfällen!!!  Jag är ju faktiskt riktigt stark och inte alls så otränad som jag kände mig igår!

Jag började eftermiddagen med ett härligt utepass med Power Works där vi körde funktionella övningar för styrka och stabilitet, samt intervallträning och pulshöjare med snömotstånd.  Det är fantastiskt att träna utomhus och använda sig av vad som finns naturligt och uppbyggt på olika platser.  Man får en helt annan energi efter sådana pass i friska luften!

Direkt efter hade jag sedan ett Sh'bam-pass på Fristilen.  Idag var en sån dag när allting bara klaffade!  Det är en sån rolig träningsform och när stegen satt som de gjorde idag så är det såklart extra skoj!  Jag hade en sal full med glada, energigivande deltagare och lämnade gymmet svettig och trött men med ett stort leende på läpparna!

På cykelturen hem började redan den kommande träningsvärken ge sig till känna.  Benen och rumpan har jobbat riktigt hårt och fick sig lite massage på rullen när jag kom hem.

Det känns så mycket bättre att få gå till sängs när kroppen har fått jobba av sig som den behöver!

Att komma i form...

Ligger i sängen och kan inte sova...  Jag är irriterad på mig själv för att jag inte tränade som jag hade planerat idag!  Det är ju sånt här jag är proffs på - att motivera andra!  Nu lät jag en massa saker komma emellan istället... helt onödiga saker!

I morgon kommer jag iofs ta igen det med två pass efter varandra.  Vi har vårt Power Works pass utomhus i parken 17-18 och sedan mitt Sh'bam pass på gymmet kl. 18:30.  Två helt olika pass och båda så himla roliga!

Jag tränar inte lika intensivt som jag gjorde i somras och jag känner att jag saknar den där känslan, när man känner sig riktigt i form!  Man måste påminna sig själv ibland om hur himla bra det känns när man mår bra.  Det är som när man har varit sjuk i några dagar och sedan vaknar en morgon och inser att man är frisk - alla problem är ju som bortblåsta, bara man får känna sig stark och frisk!  ... sånt där som man sedan väldigt snabbt tar för givet igen...

Power Works sommaren 2013

För nu tittar jag på lite peppande bilder och försöker få tillbaka känslan!  Formen? - den ska jag också se till att få tillbaka snarast!  ;)

Gluten å kolhydrater... hur var det nu???

Ojoj - den där middagsplaneringen blev visst helt spolierad de sista dagarna!  Igår hade Skyler en gymnastiktävling och jag var med som tränare.  Middagen blev den för Skyler traditionsenliga gympatävlingsmaten - hemmagjord pastasallad - som fördelaktigt ätes ur en återanvänd glassförpackning!  :)  Som svenskar så vet vi ju att man kan ha näst intill allt i sin pastasallad, men för de amerikanare som kanske läser det här och förknippar pastasallad med pastaskruvar indränkta i  italiensk dressing så kommer gårdagens version här...

Ekologisk fullkornspasta
Älgkorvschorizo
Avokado
Blå vindruvor
Fetaost
Minimajs
Gurka
Paprika
Dressing gjord på grekyogurt och citronpesto.

Dagens middag blev nog snäppet värre!  ... eller bättre - beroende på vem du frågar...

Då vi åker till stugan har vi nästan inget val.  Då är standardmiddagen första kvällen ALLTID snabbmat från Hackås Drive In.  De har inte bara den bästa kebabrullen, men ägaren är så genuint trevlig att det är en sån business som man bara vill stötta!  Både jag och Danny har nog lite extra empati för människor som har invandrat till ett land och skapat sig ett liv och ger tillbaka till sin omgivning.  Fantastiska, kreativa, uthålliga människor - det är inte alltid så lätt som vi tror i Sverige...  Och då har VI haft fördelen att jag och barnen är svenska medborgare och pratar flytande svenska!
Kom ihåg det om ni kör på 45:an förbi Hackås och känner lite sug i magen!  ;)

För min del har jag ett par middagar som jag kan föra över till nästa veckas middagsplanering istället!  :)

Stugmys!

Så var vi äntligen tillbaka till min favoritplats på jorden - vår underbara lilla stuga. Det är alldeles för länge sedan vi var här, men allt är precis som vanligt.  

Jag älskar att komma hit!  Det är så påtagligt hur lugnet sprider sig över hela familjen.  Till och med djuren slappnar av på ett annat sätt.   Barnen leker och samarbetar med varandra. Danny njuter av sin färskbryggda kopp kaffe, som är det första han greppar när han kommer hit. Jag vet att min mamma ser ner på honom och ler - så mycket narr som han gjorde av henne och denna högljudda, megastora kaffemaskin!  Elden i öppna spisen som jag har jobbat på börjar äntligen sprida sin värme i resten av stugan. Jag mår så bra - det är som om jag är omringad av trygghet och kärlek. Mamma är så närvarande - här i hennes "plats på jorden".

Dramatiska hussysslor!

Här har kläderna legat i flera dagar och väntat på att bli vikta. Så jag satte mig framför tvn och tittade på min första os-tävling. JÄKLAR vad spännande det blev!!!  15 km herrar - silver och brons till Sverige!

...Å vips så var kläderna vikta också!  :o

Jag skulle ALDRIG låtit mitt första barn...

"Min mamma tänker inte hämta mig idag!" var det första Oliver sa till sin dagisfröken i morse.  Han har bjudit hem sig själv till sin kompis Viktor och är hur nöjd som helst att få åka någon annans bil hem från dagis.  Han har lekt hemma hos Viktor en gång förrut - då också bjöd han hem sig själv...  Han började med att fråga Pappan vad de skulle äta för middag och fortsatte att säga att då kunde ju han komma med hem och leka och äta middag med dom!  Han är inte direkt blyg min lilleman!

Idag fick han packa med sig slalomskidorna då de kanske kommer åka till backen efter dagis.  Fantastiskt tyckte både Danny och jag och reflekterade senare över att det där skulle jag ALDRIG låtit mitt första barn göra!!!  Vid 5 års ålder hade Skyler knappt haft nån barnvakt.  Och bara tanken på att skicka hem henne till någon vars föräldrar vi bara har träffat i förbifarten är ju helt... "unheard of!"  Födelseordningen spelar ju garanterat stor roll, som nummer 3 har Ollie fått hänga på och göra mer saker som de andra två redan har banat väg för, men samtidigt har vi blivit mycket mer avslappnade vad det gäller barnen här i Sverige.  Vi tillåter dem att göra betydligt mer saker här än i USA.  Vi var i fjällen för ett par veckor sedan och barnen stack iväg och åkte helt på egen hand.  Vi höll oss ju allihop i samma område och kunde se dem swischa förbi lite då och då.  Skyler och hennes kompis blev trötta och drog iväg till restaurangen lite före oss och ännu en gång pratade jag och Danny om att det där skulle vi aldrig ha tillåtit i USA!

Självklart förstår jag att barnen blir äldre och vi blir mer relaxad, men det är bara en annan övervägande oro där...
Jag läste en diskussion på Facebook för nån vecka sedan, där frågan ställdes om man frågar om det finns vapen i huset (och om de är inlåsta) dit barnen vill gå och leka?  Det skulle ju aldrig falla en in här, även fast det finns hur mycket jägare som helst där vi bor!  Problemet är väl anledningen varför man har ett vapen hemma...
Här är tråden - intressant läsning tycker jag... (tryck på kommentarer)

Post by Stay at Home Rock Star.

Matplanering för hela veckan!

Igår gjorde jag något som jag aldrig gjort tidigare i mitt 41-åriga liv...  Jag planerade hela veckans middagar med shoppinglista å allt!  Säkert en självklarhet för många föräldrar för att få veckan att gå ihop - men inte för mig... I'm living on the edge!  Det är inte så konstigt att jag alltid blir så stressad över att få till en näringsrik middag varje dag, när jag snurrar omkring i sista minuten och gör lite hopkok av vad som finns hemma.  Jag måste säga att det känns riktigt bra att middagen redan är fixad - mentalt!

Igår åt vi supergoda lammfärsbiffar med sallad och tzatziki.  Hade hoppats på rester till lunch idag, men det var för uppskattat och allt försvann igår.

Mums!

Idag blir det fisk panerad i mandelmjöl och chiafrön, stekt i kokosolja och serverat med råris.  :)

Jag har intresserat mig mycket den senaste tiden för kolhydrater och gluten och hur de sägs påverka inflammationer i kroppen.  Vi äter på intet sätt någon LCHF-diet, men jag försöker att göra medvetna val för familjen och minska intaget av gluten och kolhydrater.  Just nu är det så mycket diskussioner som jag följer att jag nästan får dåligt samvete om jag ger barnen en skiva rostat bröd på helgen (fullkorn! ;) ) - och så vill jag ju inte ha det!  För de som väljer strikta dieter - good for you - men jag tror ändå på allt med måtta.  Vi väljer lokalproducerat när det finns möjlighet - och skulle vilja bli mycket bättre på det!  Annars är det ekologiskt som gäller i största möjliga mån.  Det är fantastiskt att se hur mycket lättare det börjar bli att kunna köpa direkt från bonden - i alla fall här i Jämtland!  Nu gäller det bara att sprida budskapet så att alla som har möjlighet ska utnyttja den servicen!

Här är jag - mitt i livet...

Mer och mer har jag insett på senaste tiden att jag faktiskt saknar mitt bloggande!  Vilket är lite komiskt, då jag alltid varit världens värsta dagboksskrivare.  Jag började alltid jättebra i ett par dagar och sedan gick det någon vecka och resten av mina dagboksinlägg blev liksom återberättelser om vad som har hänt de senaste veckorna och hur jag lovade att NU skulle jag vara bättre på att skriva och sen är det bara tomma sidor i resten av dagboken...  Jag gjorde det här några gånger - började på nya dagböcker, så att det inte skulle synas att jag försökt förrut...  Några veckor... tomma sidor...

Jag övervägde faktiskt att starta en helt ny blogg.  Nu då vi faktiskt bor i Sverige och titeln "Mitt liv som utlandssvensk" inte riktigt passade.  Istället valde jag att byta namn på bloggen, men behålla allt som är skrivet.  Det här är ju mitt liv.  Bloggen har hjälpt mig igenom så mycket - både glädje och sorg att det skulle kännas konstigt för mig att börja på en ny blogg utan någon bakgrund.  Det nya namnet kommer från mycket...  här är jag - mitt i livet...  jag finns, jag överlever mitt i allt kaos...  en hyllning till livet och hur all sorts energi sitter ihop...  jag finns och behöver få min röst hörd ibland...

... Och således är jag nu tillbaka i bloggvärlden!  Fast jag tänker inte lova visst många inlägg per vecka. Det blir vad det blir och jag hoppas att ni hänger med!  :)