Elektriska skalbaggar

Det regnar här idag, men det har varit fantastiska varma, soliga dagar de senaste veckorna.  Vi löste en månads medlemskort för poolen i området och försöker passa på att få lite färg på kroppen innan vi åker till Sverige.  Vi har ju inte riktigt samma garantier på soliga somrar som här.

Något som jag fortfarande faschineras över här i södern är alla "lightning bugs" som kommer ut på varma sommarkvällar.  Vissa kvällar kan det fullkomligt spraka av blinkande flygfän!  Och till barnens förtjusning är de relativt lätta att fånga...

Svenskar kanske är mest bekanta med Ray från Prinsessan och Grodan

... men såhär ser de ut på riktigt...

Det finns inga genvägar!

Sitter och laddar för att gå till gymmet.  Danny är där nu och sedan blir det min tur...

Det har varit en jäktig vecka med mycket på gång och jag har inte tagit mig iväg för att träna alls sedan jag kom hem.  Det är inte så att jag får panik över att inte träna, men jag känner det i kroppen när jag har tagit en liten paus.  Jag får ont i vekryggen och energinivån tryter...

Jag tänkte just härom dagen på hur svårt det är för oss människor att göra saker i förebyggande syfte.  Man tänker inte på vad man äter förrän badsäsongen närmar sig och det är några kilon som man vill bli av med... Man börjar inte träna förrän man får någon krämpa eller känner sig överviktig...  Man tar sig inte tid för sig själv förrän man känner sig urless och utbränd...  Och väntar man så länge så blir det ju så mycket jobbigare!

Jag brukar informera mina klienter (och ni har säkert hört det förrut) att det handlar om att göra val för livet.  Börjar man ett träningsprogram så ska man snabbt se till att anpassa det till sitt veckoschema.  Vare sig det är att gå på gymmet eller ta en promenad efter middagen så ska det vara lika självklart som att gå på jobbet eller ta barnen till skolan.  Genom att göra val för livet måste man också inse att det finns inga genvägar!  Dieter funkar inte i längden eftersom de inte ger kroppen nog med näring.  Jag läste härom dagen att de som byter ut ett mål mat mot en näringsdryck eller dyligt i slutändan äter 40% mer kalorier då kroppen inte får en mättnadskänsla.  Packa med nötter, frukt eller något annat nyttigt mellanmål i väskan så att du inte tillåter blodsockernivån att sjunka vilket ofta leder till att man äter för fort och för mycket.

Och viktigast av allt - rör på kroppen!  Promenera, spring, hoppa hopprep, cykla eller sätt på radion och dansa omkring som en galning!!!  Låt hjärtat få göra sitt... som den otroliga, livgivande, förevigt pumpande muskeln den är designad till att vara.

Nu är Danny hemma... KULL - nu är det min tur!

Ovärderliga ögonblick...

Det positiva med att vara jetlaggad och uppe ett par timmar före alla andra är den härliga stunden jag får med en kopp te alldeles för mig själv samt möjligheten att fånga såna här ögonblick...

Såhär såg det ut i Skylers säng i morse.  Mitzy sov också till en början, men vaknade såklart när jag pep iväg efter kameran.  Tack och lov låg de kvar precis som jag hade hittat dem!  Så, för någon som undrar hur det går för Mammas hund så kan jag säga att hon har anpassat sig...

Kram!

Bråda dagar...

Jag går fortfarande omkring som en zombie och känner mig som i en annan värld.  Inte nog med att jag är jetlaggad och har lock för ett öra efter flygningen, så var vi i en vattenpark i helgen där jag fick vatten i samma öra... Haha - hur patetiskt låter inte det!!! :D

Jo, just det - jag kom hem i fredags kväll och fick underbara kramar av barnen som hoppade ut ur bilen och kom springande emot mig.  Vi var nog inte så snabba som förväntas av en när man bara ska hämtas upp sådär vid trottoarkanten.  Men som tur var så var det inte så jäktigt på flygplatsen och till skillnad från Los Angeles flygplats, som vi är vana vid, är vakterna lite vänligare här i Virginia.

Väl hemma stupade jag i säng på en gång och tidigt lördag morgon mötte vi upp med Dannys bröder och familjer för att fira Porter och hans kusin Landon som båda fyller 6 nu i slutet av maj.  Vi har planerat en längre tid att åka till en vattenpark / hotell som heter Great Wolf Lodge och med Porter som har gips över hela armen så fick vi improvisera lite - eller snarare vara fullt ut "white-trash" med plastpåsar och duct-tape!

Great Wolf Lodge visade sig vara ett fantastiskt ställe för barnen - och även oss vuxna.  Jag är inte så mycket för karuseller och sånt... och kombinera det med vatten så blir det ännu värre!  Men tyvärr är min stolthet och tävlingslystenhet starkare än min skräck och jag tvingade mig själv nedför "The Howling Tornado"- baklänges!

Den här bilden från deras websida visar inte ens hur högt
upp efter kanterna man far...

Alla tre barnen lekte som galna.  Oliver var jättetuff när det visade sig att vi inte kunde åka en snirklande vattenrutschbana tillsammans och satte sig och åkte ner alldeles själv - sen fick jag inte stopp på honom.  Skyler åkte allt som hon kunde förutom Howling Tornado, som hon var för kort för.  Och Porter var inte det minsta hämmad av sitt gips även om jag sprang omkring och ropade åt honom att inte dränka armen totalt...

Lek i vågpoolen

Skyler på surfarvågen

Porter på surfarvågen

Ollie fightar vattenstrålar

Jag och Skyler sprutar vatten

Min kära make, som alltid brukar lyckas vara den som får varningar för att han gör dubbelvolter från trampoliner etc. svek inte den här gången heller, utan fick hela vågmaskinen avstängd då han fortsatte att göra trix efter att han ramlat av brädan...  Hahaha - han impar ändå på mig! ;)

That's My Man!

Uh oh...

Vakten håller i sin visselpipa och närmar sig
avstängningsknappen...

En sista snurr...

... och så var det roliga över...  Hahaha!

Kram!

Säg inte det här till min Man....

... men jag tror jag börjar få dålig syn på höger öga!!!  JAG?!?  Som alltid har haft värsta höksynen och alltid varit lite extra stolt (...kanske t.o.m. lite stöddig...) över min fantastiska syn.  Det kan hända att jag kanske också påpekat att jag önskar att barnen får syngenerna från mig...

När jag insåg härom dagen att det var suddigt när jag försökte läsa med höger öga så sa Mamma att "Jaa, det är sådär det börjar!  Helt plötsligt bara..."  Nu har ju jag svårt att tro att det verkligen kan vara sant, för det är ju helt omöjligt att jag är som alla andra...  Ögat kanske bara är lite trött och förslappat och behöver tränas upp litegrann.  Så nu ska jag börja träna ögonmusklerna också!

Mvh. Erika Nordenström
Personlig Tränare och Ögonspecialist  ;)

Hotell-lyx!

Här ligger jag och latar mig...

Min resa hemåt har påbörjats med flyg till Stockholm och övernattning på Hotell Arlandia.  I morgon bitti åker jag vidare till USA.  Jag ser såååå fram emot att få se min familj igen!!!  En hel månad utan dem är inte lätt, men det har gått bra.  Det är nu på slutet som det känts extra mycket, men det är väl för att jag vågat tillåta mig själv att känna efter när det bara är någon dag kvar.  Det har varit lika för barnen.  Tidigare när vi har skypat så har det inte varit några problem, men de två sista gångerna har de verkligen uttryckt sig hur mycket de saknar mig.  Och Porter sa att han ska ha första kramen på fredag!  Vi får väl se vem som springer snabbast... ;)

Det känns riktigt lyxigt att få bo på hotell en natt efter en månad i stugan.  Till veckan ska snickaren börja jobba på ett riktigt badrum, men hittills har det varit ganska sporadiskt med duschningen då man måste vicka ett tvättställe åt sidan för att ens få plats...  Några gånger har jag passat på att duscha hemma hos Maud och Anders i stan.  Det är som när jag var liten och älskade att bada badkar.  Vi hade inget badkar hemma, men när vi kom hem till någon som hade det så frågade jag alltid om jag fick bada.  Här på hotellet har jag både dusch och badkar, så jag lär väl se ut som ett russin innan jag är klar...

Mamma mådde mycket bättre idag, efter några dagar av trötthet och mycket sömn.  Det underlättar ju att hon mår bättre när jag ska åka.  Nu är det bara några veckor kvar av barnens skola och sedan kommer jag och barnen tillbaka till Sverige i slutet av juni.  Det känns fantastiskt skönt!!!

Näe, nu ska jag gå och lyxa till det med ett bubbelbad!
Kram!

Träning i snålblåst...

Idag har jag varit ute och sprungit.  Det regnade lite lätt, det var kallt och blåste ibland så att man inte kunde andas.  Det var väldigt lite av den springturen som var kul...

Jag saknade mina löparrundor längs boardwalken i Huntington Beach och efter att ha tittat igenom bilder från den tiden så måste jag ju säga att det var lite lättare att skriva motiverande träningsinlägg när vädret var toppen och kroppen lite brunare...

Bara palmer gör en glad - eller hur? :)

Det är inte så konstigt att Los Angeles (LA) kallas för "lala-land".  Det är liksom inte så mycket att bekymra sig över där. :)

MEN även om det kändes motigt så gjorde jag det i alla fall!  Och jag inser ju nu att det nästan är ännu viktigare att peppa till träning när det är dåligt väder!  Försök att inte tänka så mycket utan bara gör det.  Ta på träningskläderna så fort ni vaknar eller byt om direkt efter jobbet för att mentalt ställa in er på att träna.  Det behöver inte vara personbästa varje gång - det viktiga är att komma ut och röra på kroppen!

Kram!