Påskpicknick med Svenska Skolan i O.C.

En sak som jag inte direkt ser fram emot om vi flyttar är att starta om med nya vänner... att försöka skapa ett nytt support-system och saknaden av alla Svenskar som vi träffar varje vecka genom Svenska Skolan.  När jag först flyttade hit hade jag inget intresse av söka mig till svenska organisationer.  Jag gick ju på college och var nog rätt nöjd över att vara "hon från Sverige"...

Sedan jag fick barn och gick med i Svenska Skolan så inser jag vilken otroligt stöd dessa organisationer kan vara.  Jag tror att många utlandssvenskar relaterar till varandra bättre än till bara amerikaner eller svenskar.  Vi är alla i liknande situationer med tvåspråkiga hem och med liknande åsikter om de amerikanska och svenska systemen...  När vi är här, så är det mesta med Sverige toppen - och när vi är i Sverige så inser vi ofta allt det positiva med USA.  ;)

Svenska Skolan har också hjälpt mig att upprätthålla svenska traditioner med mina barn...  Jag kan nästan garantera att vi inte skulle ha haft några påskkärringar här i huset om vi inte hade firat i parken med skolan igår.  Även om de hade klätt ut sig så skulle jag ju inte kunnat skicka iväg dem till grannarna och knacka dörr och ge bort små påskteckningar i utbyte för godis...  Här kan de ju i alla fall träffa likasinnade förvirrade barn som också har föräldrar som tvingar på dem läppstifts-kinder och kajalpenne-fräknar... ;D

Här är lite bilder från igår:

Kramar till er alla på Svenska Skolan - jag är så glad över denna del av mitt liv! :)