Nu har jag tagit mod till mig och tittat på Mammas fina gård som lades ut till försäljning igår...
Det känns självklart lite vemodigt. Detta är gården som jag växte upp på och det finns så otroligt mycket minnen därifrån. Jag kan känna alla dofter när jag tittar på bilderna. Jag kan känna värmen av huset när man kommer in med rosiga kinder efter timtals lekande ute på gården... Jag kommer bara ihåg så mycket frihet - att kunna springa fritt på gården och i skogen som leder ner till Storsjön. Vi brukade rida våra hästar överallt i de skogarna och leka cowboys och indianer...
Web site: http://bostad.lansfast.se/Beskrivning.aspx?GUID=3QAJ (Följ gärna länken om ni vill se)
Det har också varit ett fantastiskt ställe för mina barn att komma hem till. Det är egentligen det enda stället hittills i deras uppväxt där de kunnat vara "helt för sig själva" i flera timmar, utan att ha mig som en hök över dem. De har fått hjälpt Mormor att baka och även servera på hennes charmiga cafe'.
Mamma har skapat ett otroligt fint gårdsbageri och producerat fantastiska bröd, kakor och tårtor - jag älskar att bara sitta där och se när hon skapar... och smaka på nygräddat bröd... :)
Jag skriver inte detta för att jag är ledsen - utan för att jag är så himla glad att jag fått uppleva ett ställe som detta - som framkallar så starka känslor i mig... Jaha, nu gråter jag i alla fall... ; /
Jag hoppas bara att det flyttar in någon som verkligen uppskattar vilket fantastiskt ställe det är och som i någon form skapar vidare där min Mamma avslutar...
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar