Hade jättekul på våran date igår. Klättergymmet ligger som i en lagerlokal och alla väggar - plus uppbyggda pelare - är fyllda av "klätterbanor" av olika svårighetsgrader. Jag och Danny slog nästan rekord i äldsta presentkortet... (vårat var från 2003!) Jag trodde kanske att vi skulle få betala extra ifall priserna hade ökat, men de tog emot korten utan problem. :) När vi berättade att vi faktiskt har fått tre barn sedan vi var där sist, så höll de med om att vi kanske behövde en ny fysisk aktivitet vi kunde utöva tillsammans... ;) Instruktören började med att kolla hur mycket vi kom ihåg ifrån den första kursen... : / Ha ha, vi fick kliva åt sidan och fick lite extra hjälp efter de andra i kusen hade blivit kollade. Jag kom faktiskt ihåg mer än jag trodde! Danny å andra sidan kom inte ihåg någonting... Han är en sån som liksom mest hoppar in i saker fullt ut och testar sig fram - kanske inte direkt optimalt när man ska klättra... Men efter lite hjälp från instruktören så kom vi igång rätt så snabbt.
Den här kursen handlade mycket om tekniken. Det som jag hade svårast med var att försöka att hålla armarna så raka som möjligt. Det är lätt att vilja hålla överkroppen nära väggen och "klamra sig fast", men då tröttar man ut sig fortare. Man ska istället trycka höfterna in mot väggen så att kroppsvikten ligger på fötterna. Ryggen ska vara rak och armarna utsträckta som stöd. En av övningarna vi gjorde var att ha en boll i varje hand så att vi blir tvungna att bara använda fötterna. Väggen var såklart inte helt lodrät då, men det var riktig svårt. Det tuffaste är att lita på sig själv - så fort jag blev nervös och var orolig att inte foten hade nog med stöd så undermedvetet så satte jag inte nog med vikt på den foten och då ramlade jag... En annan sak är att lita på sin partner. Man måste ha fullt förtroende för att han/hon kommer att fånga dig om du ramlar - annars går det inte att klättra. Vilket gör att klättring kan både stärka ens självförtroende och sammanhållningen till den man klättrar med! :)
 |
| Watch out Spider-Woman!!! |
När vi kom hem stannade vi för på våran favorit mexikanska restaurang. Vi brukar inte gå dit så ofta, för vi vet att när vi ätit en burrito därifrån så blir det inte mycket mer gjort den dagen... De är så stora och tunga - men supergoda! Idag känner jag att det får bli betydligt lättare mat...
Kram!
Hade jättekul på våran date igår. Klättergymmet ligger som i en lagerlokal och alla väggar - plus uppbyggda pelare - är fyllda av "klätterbanor" av olika svårighetsgrader. Jag och Danny slog nästan rekord i äldsta presentkortet... (vårat var från 2003!) Jag trodde kanske att vi skulle få betala extra ifall priserna hade ökat, men de tog emot korten utan problem. :) När vi berättade att vi faktiskt har fått tre barn sedan vi var där sist, så höll de med om att vi kanske behövde en ny fysisk aktivitet vi kunde utöva tillsammans... ;) Instruktören började med att kolla hur mycket vi kom ihåg ifrån den första kursen... : / Ha ha, vi fick kliva åt sidan och fick lite extra hjälp efter de andra i kusen hade blivit kollade. Jag kom faktiskt ihåg mer än jag trodde! Danny å andra sidan kom inte ihåg någonting... Han är en sån som liksom mest hoppar in i saker fullt ut och testar sig fram - kanske inte direkt optimalt när man ska klättra... Men efter lite hjälp från instruktören så kom vi igång rätt så snabbt. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar