måndag 14 november 2011

Är det något Amerikanarna är bra på så är det...

... voluntärsarbete och fundraisers.  Många gör olika sorters voluntärsarbete genom barnens skolor, kyrkan de går till eller olika hjälporganisationer.  De lär även sina barn tidigt om hur viktigt det är att hjälpa andra.  På barnens skola i Kalifornien samlade de t.ex. ihop mat till familjer i nöd vid Thanksgiving och Jultider och de hade t.o.m. något så enkelt som en insamling av gamla filtar och täcken som de gav till den närmaste hundgården så att djuren hade något att gosa in sig i.  Förra året "adopterade" vår familj en familj i nöd till jul som vi köpte julklappar och gav presentkort till en mataffär till.  Det är otroligt hur bra det kan kännas att ge till andra som behöver!

Igår fick vi vara med och ge på nära håll då Colonial Heights High School hade upprättat en fundraiser för en av sina elever som lider av lymfkörtelcancer.  Tyvärr är det ju så, här i USA, att i många fall måste man inte bara kämpa mot sjukdomen man har utan också mot höga sjukhuskostnader som ibland kan barskrapa en familj som denna.  Det var både gripande och upplyftande att se att så många personer hade slutit upp för att stötta 15-åriga Kelsi.  Ca 1000 personer gick den 5km långa rutten iklädda lila t-shirts som var upptryckta för gårdagens ändamål.



Efter promenaden fanns mat och dryck och andra saker att köpa, där inkomsterna gick direkt till Kelsi.  Vi fick berättat om en pizzeria som hade kommit överrens om ett billigt pris för sina pizzor så att de kunde sälja pizza-slices.  När ägaren kom dit för att leverera några dussin pizzor och såg hur mycket folk som var där så blev han rörd och bestämde sig för att donera alla istället.  Sånt värmer långt in i själen tycker jag!

Så nu när vi närmar oss juletider så får jag väl uppmana er att ge till behövande - de finns i Sverige också, vet ni!

Kram!

2 kommentarer:

  1. Hej Erika! Nu har jag pratat med Monika och hon har lärt mig hur jag ska göra för att mina kommentarer till dina inlägg här ska gå fram. Tack snälla duktiga Erika för attvi har fått följa Monika och dig här hemma. Vi har läst varje dag. Nu har vi ju också fått den stora glädjen att föja ert liv i USA. Dina underbara små lintottar och alla era upplevelser. Vi är så glada att Monika nu ska åka till er i USA och vi håller tummarna för att allt ska gå bra. Men ni är ju 2 starka kvinnor bägge två så ni klarar det här fint. Kram från Kusinen med Fru

    SvaraRadera
  2. Men Hej!
    Tack för hälsningen. Vad kul att ni följer bloggen - hoppas att ni snart får följa Mammas liv här borta också... :)
    Kramar till er båda!

    SvaraRadera