Ny bil!!! :)

Igår köpte vi äntligen en ny bil!!!
Sedan vi lämnade Kalifornien och flyttade hit till Virginia har vi bara haft en bil i familjen.  I Sverige skulle man kunna tycka att det inte vore sånt stort problem, men här i de flesta städer i USA kan man i stort sätt inte leva utan bil.  När Danny jobbade för bussbolaget i Orange County för 12-13 år sedan så skulle han ta bussen till jobbet en dag, för att se hur systemet funkade.  Vad som normalt tog honom 20 minuter med bil, tog honom över 3 timmar med olika bussar för att komma fram!  Här där vi bor nu finns det inte ens någon busservice...

Dannys föräldrar har varit jättebussiga och lånat ut en av deras bilar till oss de senaste månaderna, men till slut har det nästan känts pinsamt att köra upp till deras hus i deras bil dag ut och dag in.

Danny har letat efter en liten behändig bil för att köra till och från jobbet i.  Något som är billigare i drift än vår Lexus SUV som vi kör familjen i.  Han fastnade för Toyota Prius och har i flera veckor sökt bra deals på nätet.  I förra veckan var vi iväg och provkörde ett par och jag satt tyst bredvid och försökte hålla med när Danny försökte hitta allt positivt om bilen.  En Prius är ju säkert en jättebra bil, men när jag tänker tillbaks på vår bilägarhistorik så är det rätt enkelt att räkna ut vilken av bilarna som skulle ha plockats bort ur Magnus och Brasses Latjo-lajban-låda!  Den hör liksom inte riktigt ihop med de andra...

När Danny väl insåg detta själv så gick bilköpet mycket fortare.  Igår stack han iväg för att provköra en Mercedes och ringde någon timma senare och berättade att vi var bilägare!  Bilen såldes av en dealer som var ca 1.5 timmar härifrån och eftersom vi alla var spända på att få se nya bilen packade vi upp barnen och hundarna i bilen vid 20:30-tiden för att åka och hämta den.  Nu har vi precis varit ute på en liten söndagstur med familjen, så att jag skulle få köra den också.  Min kommentar var att en Prius hade nog varit bra den också, men jag hade nog inte kört omkring med samma leende på läpparna! :)

Kram!

Nackspärr?

Det är inte så konstigt att man vaknar med stel nacke på morgnarna!  Barnen är lediga från skolan idag så igår kväll hade vi lite mys framför tv:n.  Så här lugnt och fridfullt somnade de...

... och såhär vaknade vi alla i morse!

Till råga på allt har Porter haft magsjuka igår och i natt - och med oss alla så uppgosade med varandra så är det väl bara att vänta och se vem som är näst...

När tanke blir till handling...

Jag har förälskat mig i alla dessa skruviga, snirklande grenar och lianer som växer här i Virginia.  I helgen när Mamma och barnen var ute på promenad kom de hem med ett fång pinnar till mig.  Jag har en orange kruka som har stått tom och väntat på något kul.  På affärerna fanns det färgade pinnar och fjädrar och sånt, men inget som riktigt föll mig i smaken.  Nu har jag i alla fall fått använda mina vackra snirkliga pinnar!

Jag tycker det blev riktigt fint och i stort sätt vad jag hade tänkt mig.  Det är så svårt ibland när man har en bild i huvudet att försöka få det att bli lika i verkligheten.  Jag har inte bestämt mig om jag ska hänga något från dem för att piffa upp dom lite - men de är ju så fina i sig själv - vad tycker ni?

Kram!

Min Mamma åker idag...

Om ett par timmar ska jag köra upp Mamma till Washington för hemresa till Sverige.  Det känns tungt och tråkigt och det hjälper såklart inte att det är gråmulet väder...  Moffens väderpinne hänger t.o.m. ledsamt på sitt träd här ute...

Mamma har kommit i bra form och det är ju inte direkt uppiggande att hon ska tillbaks och ta mer cellgifter, men det är väl tyvvär något vi måste vänja oss vid.  Vi har haft 7 underbara veckor och hoppas att nästa visit kommer fortare än förväntat.

Mammas hund, Mitzy har gått omkring och luktat på resväskor och annan packning.  Hon kommer ju att stanna och bo hos oss.  Hon avgudar min Mamma, så saknaden blir nog stor - fast jag har en känsla av att hon kan anpassa sig och ha det rätt bra ändå... ;)

Kram!

6-årstrots!??!

Varför har jag aldrig hört talas om 6-årstrots tidigare???  Även kallad lilla tonåren...  Det förklarar så himla mycket i mitt liv just nu!!!  Det är tur att man har en Mamma som läste barnpsykologi en gång i tiden, för jag höll på att bli alldeles tokig!  Porter är världens goaste, omtänksammaste kille, men på sista tiden har han varit som förbytt.  Han bråkar och irriterar de andra och ignorerar totalt allt jag säger.  Tack och lov är han inte fysiskt bråkig och skrikig, men jag kan se hur det bara kryper i kroppen på honom när han kommer hem från att ha betett sig exemplariskt i skolan.  Lilla tonåren - han är ju precis som en tonåring, som liksom inte ens hör vad föräldrarna säger!  Jag tänkte seriöst härom dagen om han måste gå till doktorn och kolla hörseln - eller i alla fall köra en liten revaxör-kur! :)

Skyler gick nog aldrig igenom någon 6-årstrots...  Eller så kanske det kan förklara andra saker som hon upplevde.  Jag ska inte börja analysera för mycket, men hon hade ju också så mycket känslor som inte varit där förrut.  Separationsångest på skolan eller nästan panikångest över om saker var förändrade i hennes värld t.ex. när hennes gymnastiklärare var sjuk och hon fick en annan, eller när de hade flyttat om bänkarna i klassrummet.  Känslor som nu, ett år senare, verkar vara obefintliga.

Jag läste ett inlägg igår som jag tycker stämmer så mycket med hur mitt liv ser ut just nu.  Det är på engelska men kan vara värt att läsa : http://www.huffingtonpost.com/mobileweb/glennon-melton/dont-carpe-diem_b_1206346.html 

Det är de små stunderna man får glädjas över som en småbarnsförälder - Carpe Diem - eller fånga dagen känns lite väl mycket när man är mitt uppe i uppfostran och vardagliga kriser...

Kram!

Juice och Muffins av samma frukt!

Tre och en halv vecka har gått sedan jul och min juicer andvänds fortfarande flitigt här hemma!  Är det inte så att man måste göra något i minst 3 veckor för att det ska bli en vana?  Eller så hade det nåt med tobaksavvänjning att göra... ;)  Jaja, i vilket fall känns det betydligt bättre att kunna ge barnen hemmapressad juice (där man kan smyga i lite främmande grönsaker och sånt)  istället för att de får köpejuice (där någon säkert har smygit i lite främmande kemikalier och sånt)...

Idag blev det juice av Äpple, Morot, Rödbeta och Apelsiner.  Sedan använde vi det överblivna fruktköttet till muffinsfyllning och till en Äpple-Rödbets-Apelsin-Morotskaka.  Båda blev riktigt saftiga och goda och inte helt fel att ge till barnen.  Fast nästa gång ska jag se till att använda honung istället för socker i kakan.

Kram!

Favvismellis!!!

Sitter och njuter av mitt nya favoritmellanmål som verkligen kan rekommenderas!!!

Grekyoghurt
Pumpapuré
Honung
Valnötter
Kanel

MUMS!!! :P

När världssynen krackelerar...

Idag har det varit Martin Luther King Day här i USA och våra barn har varit lediga från skolan.

Jag försöker för det mesta undvika att prata om olika folkgrupper eller färgen på någons skinn inför barnen.  Och eftersom de har växt upp med väldigt stor etnisk blandning i Kaliforninen så reflekterar de aldrig över det.  En pojke som för mig är uppenbart asiatisk är för Porter "pojken med puffiga håret"... (och för övrigt hans bästa kompis).

Barnen har ju så klart pratat om MLK i skolan och lärde sig om hur svarta inte hade samma rättigheter på den tiden.  Men att allt detta härstammade från slavtiden var det rätt uppenbart att Skyler inte hade någon aning om då hon fram till i lördags inte visste vad en slav är.  Vi åkte upp till Charlottesville och besökte bl.a. Thomas Jeffersons egendom, Monticello.  Det var fantastiskt att få se detta hus som numera är ett museum.  Vi stod t.o.m. bredvid sängen där han dog för ca 200 år sedan.  Hela denna egendom sköttes ju i stort sätt av slavar och jag såg att Skyler blev rörd när hon såg en bild som representerade en pojke, inte mycket äldre än henne själv, som jobbade i huset.

Även om jag självklart tycker att det är viktigt att barnen får lära sig allt om vår historia så är det ibland svårt att se när deras oskuldsfulla syn på livet och världen runt omkring börjar krackelera lite lätt...

Gångvägen upp till Monticello

Jag är faschinerad av alla galna klängerväxter här i Virginia...

Utsikten från toppen av kullen där Monticello ligger

Sightseeing med barn måste innehålla lite lek också...

Små rum för de närmsta slavarna...

Monticello med sina halvt underjordiga slavlängor

Barnen och Jefferson

Lunch på en Sandwich shop i Charlottesville

Det var så härligt att få strosa i ett "downtown" igen...

Kram!

Främmande känslor...

Jag har nu jobbat min första vecka som PT och idag på eftermiddagen så började för mig en numera ganska främmande känsla att infinna sig... Jag har FREDAGSKÄNSLA!!!  Jag kan nog inte komma ihåg när jag hade det sist.  Som en hemmamamma så ändras ju inte dagarna så himla mycket för att det är helg...  Det känns nästan som om man skulle ha ställt fram OLW-skålen och hyrt sig en video.  Ja, nu blev det ju inte riktigt så.  Barnen fick i och för sig pizza till middag, men jag och Mamma föredrog kryddig kyckling och nudelsoppa och granatäpplen till efterrätt.

Träningarna har gått jättebra.  Jag har haft allt ifrån studenter till åldrande lastbilsschaffis och rehab-behövande.  I torsdags tog jag även på mig en hemmaträning med en vän till familjen.  Även om det är kul och en bra erfarenhet att få jobba på gymmet så känner jag redan nu att det är hemmaträning och cirkelträning i parker etc. som jag brinner för.  Det är ju fortfarande lite för kallt ute för att folk skulle komma med och träna i en park, men jag kommer nog att börja planera att göra något eget nu i vår.

Nu ska jag ta mig ett glas rött och fortsätta att njuta av min fredagskänsla! :)
Kram!

Jag fick jobbet!

Jag är nu officiellt en personlig tränare på Gold's Gym!

Jag hade min första klient igår och två idag - och allt har gått riktigt bra.
Det enda problemet med att jobba där är att jag inte har tagit mig tid att träna själv...  Idag efter mina pass så hade jag tänkt att springa, men det var så mycket folk att det till och med stod folk och väntade på att använda löparbanden.  Jaja, med ett nyöppnat gym och folk som fortfarande försöker leva upp till sina nyårslöften så får man väl nästan vänta sig det.  Om någon månad så kommer nog den här galenheten att lugna ner sig, men så länge tänker jag inte vänta för en plats på träningsmaskinerna... rooaarr - här kommer jag!   ; #

Kram!

Nu är det gjort!

Igår klippte jag av Mammas hår...  Och så illa blev det väl inte?

Mamma är jättenöjd även om hon vill ha det lite spretigare än på efter-bilden.  Haha, hon är i lite av en trotsperiod just nu och satte dödskalletape över galldränet istället för vanlig sjukhustape...

Sprethår och dödskallar - se upp Östersund, när Mamma kommer hem... ;)

Kram!

Undrar om jag någonsin får en "Statusgran"?

Ända sedan jag var 9-10 år och kom hem till min kompis som hade en perfekt pyntad julgran, så har jag önskat att vi också var en sådär modern familj, med julpynt i två utvalda nyanser...  Ni vet vad jag menar, va?  En såndär "NK-gran" som man ser i fina tidningars julbilaga...

Men i vår familj åkte varje år den där gamla papplådan fram med julpynt som jag och min syster hade gjort när vi var små.  Det var kott-tomtar med bomullsskägg, glasspinne-stjärnor och tomtar gjorda av äggkartonger med flörtkulor!  Den sistnämnda gjort av min syster och är enligt min Mamma det finaste hon har!

Och nu äntligen förstår jag... Nu när jag har egna barn och vi står här med vår överpyntade gran med alla möjliga slags dekorationer...

Jag, Mamma och barnen hade julgransplundring och dansade ut julen igår kväll.  Och när vi hade plockat ner alla små fotoramar gjorda i skolan, snöstjärnor klippta i papper och pynt gjort av modellera så undrade jag just om jag någonsin kommer att få min fina "statusgran".  En sak jag vet säkert är att de lådorna vi packar undan nu kommer att komma fram nästa år också och jag kommer med stolthet att hänga upp alla gamla hemgjorda dekorationer plus alla nya som följer med hem från skolan. :)

Nu är glada julen slut, slut, slut...

Kram!

Uppdatering om Mamma...

För er som undrar och vill ha en liten uppdatering, så mår min Mamma bra.  De senaste 3 dagarna har hon fått frossa och feber på kvällarna, så vi försöker att räkna ut vad det kan komma sig av.  Vi har ju haft våra krämpor i familjen också, så det kan ju vara att hon har fått sig en släng av något från oss.  Hon är ute och promenerar och det är jätteskönt att se med vilken kraft hon kan gå!  När jag lämnade henne i Sverige i oktober hade hon varken ork att gå - eller möjlighet, för alla hennes kramper.  Jag lovar att hon också vilar när hon blir trött!

Vi är ju medvetna att hon troligtvis måste fortsätta med cellgiftsbehandlingarna när hon kommer hem.  Det är den enda behandlingen som kan erbjudas för hennes typ av cancer.  Just nu experimenterar vi lite med andra alternativ - att försöka göra kroppens ph-värden mer basiska så att cancercellerna inte ska trivas.  Hon tar även alger, vitlök och antioxidanter för att bygga upp immunförsvaret och förhoppningsvis samtidigt attackera cancercellerna.  Alla kroppar funkar olika - det handlar om att prova sig fram - och Mamma känner att hon måste själv försöka göra vad hon kan.  Ni som känner henne vet att hon inte är den som ger upp!

Hon tappade inte håret under behandlingen, men såhär i efterhand så lossnar det som bara den.  Jag klippte hennes hår när hon precis kom hit, i början av december.  Nu tycker Mamma att det ser så risigt och tunnt ut att hon vill att jag ska klippa det kort!  Oj oj oj... hon överlämnar sig helt till mig och säger att man kan ju alltid spreta till det lite med mousse! ;D  Håll tummarna!

Här är en bild när hon Skypade våra kära vänner Maud och Anders på julafton... (Jag tycker den är så skön!)

Kram!

Årets första Gympass...

Det har precis öppnats ett Gold's Gym här i Colonial Heights, VA - och om man blev medlem innan den 31 december (som vi blev) så kostade det bara $1 i anmälningsavgift och $10 i månadsavgift utan att behöva behöva binda sig i något kontrakt!  Helt otroligt!

Nu var det ju förståss både nyhetens behag och en av de första dagarna på året - så gymmet var fullpackat och personalen verkade helt tafatta.  Det verkar som om det var sån press på dem att öppna den 1:a januari att de inte riktigt var redo.  I ett rum har de löparband och cyklar framför en stor filmduk där man kan se på film medans man tränar.  Kul idé, men tyvärr luktade rummet så mycket lim och nymålat att jag personligen inte skulle kunnat träna där inne.  Jag väntar nog med min bio-träning ett par veckor...  Tvättställen vid damernas toalett var dammiga och smutsiga, vilket sänker kvaliteten drastiskt för mig.  I vårt Gold's Gym i Huntington Beach där vi tränade var det alltid två städare som jobbade varje skift.  Det var ett äldre gym, men det var alltid rent och fräscht.  Jaja, för hoppningsvis ordnar väl allt sig tids nog - men det är såna detaljer som är så viktiga i mina ögon.


Jag började min träning på löparbandet.  Det blev 5 km, med 1-minuters intervaller (jogging / sprint) i sammanlagt 10 minuter i mitten.  Jag körde sedan situps med boll och armhävningar med fötterna vilandes på bollen.  Jag fortsatte sedan armträningen med pull-ups (bild) och tricep-dips (bild) och avslutade till slut med bicepscurls och tricepslyft med fria vikter.

Det var skönt att komma iväg och känna att jag hade ork efter alla förkylningar jag har haft.  I morgon ska jag åka förbi och lämna in en jobbansökan och hoppas att de inser hur mycket de behöver min hjälp... ;)

Kram!

Nu blir det till att leta efter Havtorn...

Oj, vilken intressant websida jag hittade idag!

På http://matkalkyl.se/livsmedel.php kan man plugga in olika livsmedel och se vilka näringsvärden de har.  Och man kan också jämföra olika livsmedel - sån mattönt som jag är så tyckte jag det var faschinerande!

Jag som pushade så för granatäpplen igår... Mamma ville veta hur de jämförs med Havtorn - och det var ju nästan pinsamt!
Se jämförelsen:  http://matkalkyl.se/index.php?a=comp&serie=havtorn-granatapple

Vi fortsätter såklart att äta våra granatäpplen, men nu måste jag börja söka efter havtorn här i USA...

Kram!

Sovande änglar...

Måste bara dela med mig av mina pluttisar...

Nu är det min tur...  God natt!

Granatäppel-kick!

Ni kanske kommer ihåg när jag hade min mango-fetisch och åt mango var och varannan dag.  Nu är jag helt såld på granatäpplen!  De är så underbart goda!  Jag äter dem som de är och det känns som om man får en omedelbar kick av energi när de små fröna exploderar i munnen.  De är lite svåra att skala, men jag brukar dela äpplet på mitten och sedan bryta isär halvorna och pilla ur fruktkärnorna.

Granatäpplen är fulla av C-vitaminer och fibrer och är också en av de mest antioxidantrika frukten som finns.  Flavonoiderna som finns i granatäpplen kan även hittas i rödvin, grönt te och kakao - men i denna superfrukt existerar de i en mycket mer koncentrerad nivå.  Tack vare dessa antioxidanter är granatäpplen mycket bra för hjärta och kärl och de har också visat sig ha positiva effekter mot åderförkalkning samt ha cancerbekämpande egenskaper.  - Mums!

Min nya kökskärlek!

Första dagen på året och min nya favoritköksmaskin har stått alldeles stilla!  Den där maskinen som jag tror ska helt förändra våra liv - haha, nämen nästan...

Jag fick en juicer av Mamma i julklapp.  En Breville BJE 510XL Ikon - som är helt fantastiskt enkel att använda och superlätt att rengöra!  Nu måste jag bara ha lite juiceidéer.  Jag välkomnar alla tips! :) Än så länge har jag bara kört apelsiner, äpplen, morötter och mango.  Jag vill gärna få i lite mer grönsaker i drinkarna.  Jag har letat efter rödbetor, då de tydligen ska vara bra för Mamma att få i sig nu, men de var så skruttiga på affären så jag får söka vidare.

Kram!