fredag 23 september 2011

Hemma en snabbis för att duscha...

Har sovit på sjukhuset i två nätter då Mamma tyckte det kändes tryggare att ha mig där.  Hon fick feber igen i onsdagskväll, men det blev inte lika allvarligt som förra gången.  Igår var hon bra nog att gå igenom en operation igen då de försökte att fixa dräneringen av gallblåsan för tredje gången.  Det blev inte vad de tänkt sig, men hon mår bättre idag i alla fall och ska om någon timma få en Porta-catch inopererad så att hon kan ta alla blodprover och få medicin genom den.  Det kommer underlätta mycket att inte behövas stickas i armarna hela tiden.

Nu måste jag fixa med lite bankärenden och få min underskrift bevittnat för att kunna sälja vårt hus i Kalifornien... sånt där som de sa inte var nödvändigt när vi var där... ;s  Tydligen måste jag gå till ett amerikanskt konsulat eller ambassad - det är bara att hoppas att Victors Advokatbyrå räcker!!!  ; /

Kram för nu!

3 kommentarer:

  1. En stor stor kram for extra styrka och energi och forhoppning om att Porta-catch'en underlattar och sa klart att din mamma mar battre snabbt! Skot om er!

    SvaraRadera
  2. Vad duktig du är Erika!!! Känns så bra att du är med mamma nu. Jag är också med er i tankarna hela tiden. Frustrerande att vara så långt borta - skulle verkligen vilja vara till nån nytta - om inte annat så med det praktiska som behöver ordnas. Kommer 16 dec. till Sthlm. Men beredd att boka om resan och komma tidigare om Månkan tycker att det vore bra ( tänker på allt flyttstök ). Vi får se. Hon vet om det.
    Har du kvar några vänner i Ösd. som DU kan få lite stöd av? Verkar som om alla unga " flyr " Norrland!!?

    Får telefonen under veckan som kommer. SKÖNT. Orkar inte ens prata om allt FRANSKT KRÅNGEL när det gäller såna saker. Snacka om en administration som är det mest ineffektiva jag varit med om hitills.

    Ok. Puss & kram till er ...
    Vanja

    SvaraRadera
  3. Skönt att höra att du kan sova över hos henne. Jag kom ihåg hur det var när jag låg inne och fick alla behandlingar, hur enormt ensam och utlämnad som jag kände mig. Hon har tur som har dig som ger henne den styrka som hon behöver. Jag tänker på er hela tiden. Många kramar Maria

    SvaraRadera