Min tävlingslystenhet börjar gå överstyr!
Det började med att jag i torsdags (efter att ha sprungit drygt 8 km utan problem) tävlade med Skyler till bilen och sträckte en muskel i vaden! Jag vet, jag skadade mig när jag race-ade en 6-åring... Jag har haft så himla ont och måstat massera och gå i gympaskor för "stötdämpning".
Så i går bestämde vi oss för att spela en liten vänlig dodgeball match... jag, Danny och barnen... Ni vet spelet där man kastar en mjuk boll mot varandra - och om man blir träffad är man ute. Vi skrattar och har kul och till slut är det bara jag och Danny kvar... det är då det börjar bli seriöst... Haha, jag skrattar så tårarna rinner, för vi blir båda så himla ivriga! Vi slänger oss åt sidorna för att hoppa undan för bollen. Till slut kastar Danny en boll mot mig i knähöjd - jag hoppar högt upp i luften och lyckades undvika bollen, men smashar istället ringfingret i knät! Så himla smidigt!!! Nu sitter jag här med ett jättetjockt finger som börjar skifta färg till grön-blå-lila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar