Känner mig precis som min mamma idag när jag har blandat ihop honung och ingefära till en hostande Porter. P- "det är starkt". Jag "Jag vet, men håll det i munnen så länge du kan och så låter du det rinna ner i halsen så går hostan bort"... jag får en flashback till när jag var barn och låg och hostade mitt i natten och helt plötsligt får en sked med trögflytande honung och ingefära instoppad i munnen... "låt det rinna ner i halsen..."
Jag känner mig ändå rätt stolt över at ha växt upp på landet i Sverige och vet att man kan använda groddblad som plåster, att blåbär är bra om man är lös i magen, att he arnika på blåmärken och svullnader eller stoppa hela vitpepparkorn under tungan för att hålla magsjuka borta. Min mammas mormor var en sån där kvinna som alla ringde efter när de var sjuka, skulle föda barn eller hade kossor, grisar, hästar etc. som skulle föda... Hon gjorde allt från speciella ritualer till att vända på kalvar som låg fel i magen eller stä blod - dvs. om någon blödde mycket från en olycka el. dyl. så kunde hon stoppa det genom sina egna krafter och ord. Fashinerande tycker jag då jag tror på att olika människor har olika krafter...
Problemet med detta är att jag tror att min mamma tror att det ligger i släkten - ha ha, vi brukar retas med henne om det, för hon har alltid svar på allting... Det spelar ingen roll vilken åkomma man har så har hon alltid någon bot för det! "Jo, men så är det!" säger hon bara och så får man rätta sig efter det... :) I början av veckan när Oliver hade öronvärk sa hon till mig att stoppa i en vitlök eller persilja i hans öra. Var inte oroliga - jag skulle aldrig stoppa in en vitlök eller persilja i min tvåårings öra - inte bara för att jag tvivlar på att det skulle fungera, men också för att om jag nu måste gå till doktorn och de kanske hittar ett litet persiljalöv där inne skulle de nog ringa socialen... "Well, you know I've tried all the remedies like putting garlic and parsley in my son's ear, but nothing seems to work - hmm, maybe we should do a dose of antibiotics after all..."
Ja ja, man ska väl aldrig säga aldrig, för ändå sitter jag ju här och trycker i sonen ingefärshonung...
Kram!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar